Primörer

I skåne har kirskålen tittat upp. Jag har sett det med egna ögon och smakat på den med min egen mun. Nu kan jag inte annat än att gratulera skåningarna! Om jag var er skulle jag frossa, tyvärr vekar det som att vi nordbor får vänta ett tag till på våren...

Dags att slå på stora trumman: Potatisen är ingen rotfrukt!

Nu faller snart alla bitar på plats. Potatisen är ingen rotfrukt! Visst låter det häpnadsväckande? Här har jag och många andra gått hela våra liv och trott att potatsen är en rotfrukt fast bara av en annan rang än de övriga. Det talas ofta om potatis och rotfrukter som två skilda grupper. Trots detta har jag alltid velat bunta ihop dem bara för att de alla växer under jorden. Nu har jag vaknat och förstått varför potaismos inte kallas rotmos:

Knölen potatis är en stam och inte en rot. Detta kan lätt bevisas genom att man låter den ligga en lite tid så att "ögon" bildas. Dessa ögon är inte rötter utan knoppar till sidoskott och självaste potatisen är en stam med väldigt många potentiella förgreningar. Ja, jag märker ju att jag måste lära mig att utveckla mina resonemang, men jag är i alla fall övertygad. Jag ska läsa på lite mer och sen återkomma med namn på min mycket pålitliga källa. 

Sen kommer ni också tro mig!

Jakten på den försvunna jultårtan

Nu är det återigen dags att må lite dåligt över att jag för tre år sedan slarvade bort ett recept. Men jag har ju hela livet på mig att försöka lyckas omskapa receptet, så jag tar det med ro och tycker faktiskt att det är mycket kul!

Förra året i Kanske rätt jultårta del 1 vet jag inte riktigt vad jag höll på med jag missade helt att ha i smör i kakan, mycket märkligt!

Kanske rätt jultårta del 2

100 g mandel
100 g hasselnötter
1,5 dl mjöl
1 tsk kanel
½ tsk bakpulver
2 dl socker
100 g mörk choklad
3 ägg
50 g smält smör
1 dl tunn grädde

Mal mandeln och hasselnötterna blanda dem med mjölet, kanelen, bakpulvret och sockret. Hacka chokladen grovt, så det blir bitar av chokad i den färdiga kakan. Rör ned äggen, grädden och sockret i de torra varorna. Smörj och bröa en form med hål i mitten. Grädda i 175º i 40-45 min. Kakan kan gärna stå till sig i någon dag.

Värt att notera till nästa år är att det kanske är lönt att vispa vitan för sig och vända ned dem i smeten.

Bland Ekorrar och Kackerlackor

I helgen jobbade jag på en restaurang i Stockholm, jag tror inte ni vill veta vilken. Jag hade just tagit en tallrik i handen som jag skulle lägga 12 köttbullar, 5 potatiar, gräddsås och lingon på när jag ser att det sitter en ca 1 cm liten kackerlacka på kanten av tallriken. Jag blev helt paff och sprang ut i disken och dödade den. När jag nu i efterhand tänker tillbaka så tror jag att i all förvirring så tog jag med mig samma tallrik ut igen för att på den lägga upp 12 köttbullar, 5 potatisar, gräddsås och lingon…

Bästa oljan någonsin!

Jag har ätit något fantastiskt, något som alla borde få smaka på! Man skulle kunna kalla guds gåva till mänskligheten för PUMPAOLJA! Jag önskar att jag hade en egen flaska så jag kunde skapa mig ett riktigt och rikligt fettberoende. Oljan smakar som rostade pumpafrön men i flytande form. Får du chansen att pröva så ta den, annars kommer du ångra dig för resten av ditt liv, tro mig!

dax för lax?

Idag är dagen då jag firar att min novemberkaktus visst har en massa knoppar. Detta dagen efter jag beslutat att den skulle få åka i soptunnan, tänk så bra att det ibland tar lite tid mellan ord och handling!
Självklart firar jag med en bit lax. Ungsbakad lax med hemgjord krusbärschutney, väldigt gott trots att jag var tvungen att salta i efterhand.
Handlade en hel färsk filé till extrapris för ett litet tag sen men jag har fått lite ångest av det. Fisk är så vansinnigt snårigt. Självklart gjorde jag ju helt fel när jag köpte den starkt rosa fisken, självklart borde jag ha köpt den mer kostsamma, bleka och ekologiskt odlade varianten eller nej… jag borde kanske avstått… vissa påstår ju att jag borde köpt lax av det vilda slaget. SVÅRT!
Jag försöker vara en upplyst konsument men när det kommer till fisk faller jag handlöst. Jag orkar inte ens ta reda på något för jag vet inte var jag ska börja.
Men middagen var i alla fall god!

Konstgjord andning

Ja, det är ju inte så många som kommer hit längre. Kanske inte så konstigt eftersom det inte händer nåt alls. Men nu händer det nåt, jag länkar till en artikel som jag tycker är intressant och jag har nominerat en mycket bra blogg till matbloggspriset 2008.
Läste Hanne Kjöllers artikel i DN i morse och blev så glad att hon skrev det hon skrev, jag kunde bara hålla med henne. På samma gång blir jag lite rädd när jag inte kan kritisera, är jag helt hjärntvättad?

Man lär sig något nytt varje dag!

Visste inte att det var så här … skönt att jag inte äter crabsticks speciellt ofta! Konstigt att en produkt kan bli billigare genom att ta bort all smak för att sedan tillsätta den syntetiskt.

Uppstånden igen!

Känns helt underbart att både ha tid att laga mat och göra något som är gott också och dessutom hinna blogga om det. Som valigt trodde jag inte att jag hade någon mat hemma men det gick ju att skrapa fram något riktigt gott faktiskt! Dessutom fick måltiden en vacker rosa färg!

Quinoasallad
3 port

1 ½ dl quinoa
700 g rödbetor
1 pkt fetaost
3 msk rostade solrosfrön
3 msk kokosflingor
en liten vitlöksklyfta
och salt också

Koka rödbetorna tills de är mjuka det tar ungefär 40 min. Quinoan ska också kokas och om du orkar kan du även rosta den innan. Då får den lite bättre konsistens, men den här gången orkade jag inte det! Låt allt som kokat svalna något.
Tärna rödbetorna och ha i dem i quoinoan smula även ned fetaosten. Pressa i vitlöksklyftan och häll i kokosflingorna och de rostade solrosfröna. Rör om. ÄT!

Ett försök att gottgöra

I två jular har vårt traditionella jultårterecept varit försvunnet och det är jag som har slarvat bort det. I år har jag gjort ett försök att försöka återskapa mormors gamla recept. Jag tror att det gått vägen men än måste vänta med att smaka till imorgon. Jag vet i alla fall att smeten är otroligt god. Funderar på att göra smeten igen bara för att få äta den som den är eller kanske med en mosad banan i, tror att det skulle vara suveränt!
Återkommer med bild och smakrapport i mellandagarna.

Kanske rätt jultårta

3 ägg
2 dl socker
100 g mandel
100 g hasselnötter
1,5 dl mjöl
1 tsk kanel
200 g mörk choklad

Mal mandeln och hasselnötterna blanda dem med mjölet och kanelen. Hacka chokladen grovt, så det blir bitar av chokad i den färdiga kakan. Vispa äggulorna och sockret pösigt. Blanda dem med de torra varorna. Vispa äggvitan till ett fluffigt skum och vänd ned det i smeten. Grädda i 175º i 40-45 min. Kakan kan gärna stå till sig i någon dag.

Misslyckad rulltårta misslyckad bild

Man kan ju inte vara på topp alla dagar!

Höstsås är surt

I väntan på att min egna surkål står till sig äter jag köpt. Eftersom surkål alltid säljs i så stora burkar är det lätt att det blir över lite för mycket. Då kom den här mycket goda rätten till värden för att lösa problemet. Den är löjligt enkel att göra, frånbörjan var det en sås till pasta eller liknande, men så en dag var jag lat och då låtsades jag att det var soppa.

Tomat och surkålssoppa eller sås

500 ml paserade tomater
1 stor vitlöksklyfta
1 äpple
3 dl surkål eller kanske lite mer
Olivolja

Riv äpplet. Hacka vitlöken och låt den svettas i lite olja i en kastrull. Häll på tomaterna rör i äpplet och surkålen, rör runt och låt det hela puttra i drygt 5 min. Ät röran med pasta eller ännu hellre potatis.

Surnad kål

Jag har varit en så dålig bloggare, och jag tror dessvärre att jag kommer vara ganska så sporadisk med mina inlägg i framtiden med. Problemet är väl som alltid tidsbrist. Ja, ja! Jag gör ändå spännande saker i köket som surkål! Det var ganska tidskrävande men roligt. Än så länge vet jag inte hur den smakar, kålen ska nämligen lagras för att utveckla de härliga mjölksyrabakterierna. Surkålen som jag gjorde i mitten på oktober är klar 3:e advent.

Surkål fyra stora burkar

2 kålhuvuden
salt
kummin
enbär
äpplen

Strimla kålen fint. Vi gjorde det förhand och när kålen nästan var färdigstrimlad upptäckte jag att min kompis hade en matberedare i skåpet, vilket hon inte sagt ett ljud om. Det kändes som mycket onödigt arbete men jag hoppas på att det är mycket bättre att strimla förhand.
Banka kålen tillsammans med salt, enbär och kummin, den ska bli ordentligt mosig och safta sig. Enbären har man i framför allt för att kålen inte ska ruttna mer än för smaken alltså.
Tryck ned surkålen i burkarna, lite i taget. Varva med äpplen. Tryck hårt, tydligen är det samma princip som när man packar ensilage, vilket kanske inte är så konstigt eftersom båda produkterna fermenteras.
När du nu trycker ner kålen i burken måste du se till att vätskenivån är lika hög som kålen, dvs kålen på ytan får inte vara torr.

Låt stå i rumstempratur i 8 dagar, där efter 6-8 veckor i kylskåp. Den håller i två år!

Världslivsmedelsdagen

Jag hoppas att ingen missat att det faktiskt är världslivsmedelsdagen imorgon!

Sockerbetan- Utvärdering

Jag var ute på ett fält för några veckor sedan och lärde mig om olika sädesslag, ogräs och vall. Det ställde det mesta jag tidigare lärt mig om säd (dvs. ganska lite!) på ända. Vete kan både vara utan spröt och med, det viktiga är hur kornen sitter på axet. Minns inte riktigt om vete satt i par eller om det var kornet, tyckte inte det var jätteintressant utan jag riktade istället all min uppmärksamhet mot sockerbetan. Hur smakar den, kan man äta den, varför kan man inte köpa den i affärerna och hur blir de till socker? Frågor som dessa flög runt i mitt huvud och jag kom fram till att de flesta av dem var enklast att komma fram till själv så jag tog med mig några sockerbetor hem.
Under kvällen avnjöt jag en måltid med rotsaker rostade i ugn, bland rosakerna kunde man skåda en del sockerbetsbitar. Gott blev det, sockerbetan smakade som sockerbitar när den hade blivit tillagad passade väldigt bra ihop med potatisen och moroten. Jag blev upprörd, varför sålde man inte dessa fantastiska grödor i vanliga livsmedelsbutiken???
Sen kom dagen efter och jag förstod helt plötsligt, magen svällde upp och vissa undrade när jag skulle föda själv kändes det som att jag skulle kunna flyga till mars och det vackra ordet flatulens kunde komma till användning. Nu vet jag bättre men jag skulle ändå vilja smaka sockerbetschips för jag tror att det skulle vara riktigt gott!