torsdag 22 februari 2007

Veckan än så länge godaste mat



Jag har varit en enorm korvmotståndare men har det senaste året blivit en korvälskare. Framförallt är det en rätt som fått mig att ändra min syn på korv, tysk vit korv med surkål! Det är inte bara gott och nyttigt det går snabbt också (om man inte gör sin korv själv, för det tar tid, tro mig!).
Det enda extra jag gör är att när jag värmer surkålen häller jag i lite vitt vin och kummin, sen serverar jag det lika färglöst och tråkigt som det ser ut på bilden, men det blir gott, gott, gott.

5 kommentarer:

Jens sa...

Åh, vad dom ser knubbiga och härliga ut de där korvarna. Mitt bästa korvminne är nog när jag för ca 10 år sen befann mig i Stralsund i östra Tyskland. När klockan slog lunch strömmade alla byggarbetarna ner till den lilla korvförsäljaren för att äta och mina bröder, min pappa och jag gjorde samma sak. Underbart köttiga och kryddiga och alldeles grå korvar med ett litet bröd och en klick senap för ca 2 D-Mark.

Förresten, du som också är ny matloggare, är inte matbloggandet ett väldigt bra incitament för att laga och äta god och spännande mat?

Louise sa...

Jo det är det verkligen! Tex måste man ju hitta på mer själv för man kan ju inte skriva andras recept på bloggen. Bara att läsa matbloggar inspirerar ju otroligt också och man får nya vinklar av mat som man inte tänkt på tidigare. Matbloggandet ger verkligen ett mycket mer kulinariskt liv. Att inte alla läser matbloggar är ju konstigt!

Lisa sa...

Välkommen bland matbloggarna (de flesta av oss är galna i korvar)! Jag tror det finns en pomelosallad på min blogg ngnstans. Jag älskar dem men de är ju inte så snälla mot miljön tyvärr. Krachaisoppan låter mumsig. Härlig kombination med lax och fänkål.

K sa...

Äntligen! Ditt första korvinlägg!

Louise sa...

Lisa: Tack, jag ska leta efter ditt pomelorecept. Sist jag åt pomelo kom jag på att den smakar väldigt likt lite omogna viktoriaplommon, mycket mer miljövänligt! Så i sommar kommer jag bara äta omogna plommon och få magknip, men det är det värt!

K: Ja, förstår att du väntat!