Cocovaja

Min tanke var att jag skulle skriva om storheten i picklade tomater men det får bli en annan gång. Jag måste nämligen berätta om Stockholms bästa café, Cocovaja. För mig började det hela i somras då Lisa skrev om ett café som hon hade varit med och skapat mackor till. Jag ville dit men jag lyckades inte ta mig till Nortullsgatan. När jag sen nu, sex månader senare upptäcker att jag ska jobba i princip vägg i vägg med Cocovaja blir jag väldigt glad. Vill man ha en perfekt cappuccino så ska man gå hit (jag är ingen kaffekännare men i min värld är den perfekt). Hela dan blir ljusare och gladare när jag har varit där. När jag kommer in genom dörren hör jag Ilias glada stämma ”Hej Louise, hur är läget!” sen står jag där och småpratar lite, rör i min kopp och tittar på när han torkar bänken. Han tycker jag är trendig för att jag vill äta natto, det är ju kul att få vara trendig i någons ögon. När kaffet är slut i koppen måste jag alltid motvilligt rusa tillbaka till jobbet sen från lunchen som vanligt.

Dessvärre har jag inte smakat mackorna än för jag kan inte låta bli att ha med mig matlåda…